Leva
Den jagar mej fortfarande
Hur än snabbt jag springer
Varje gång jag vänder mej om finns den där.
Jag håller andan för att inte den
Ska se att den påverkar mej
att möta den är det svåraste jag vet.
Att fly från sin smärta att springa
att svälja sin rädsla å glömma
är omöjligt när jag ser dej varje gång jag blundar.
Att saknad gör ont det vet jag
sömnlöshetens törst gör mej allt för vek
och mina salta tårar gör kinderna heta.
Men när jag slutar springa
kommer mina minnen av dej
det vackraste jag alltid har kvar.
Tiden bilderna dofterna och dit leende
tårarna som länkar oss samman
har jag bundit i mitt hjärta.
smärtan som bränner sig kvar
är det närmaste väg till dej
Sov gott min älskade tills vi åter ses igen.
Ps. Hos mej kommer du alltid leva kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar